Att leva nära någon som är svårt sjuk väcker många olika känslor. Vissa känslor kan vara motstridiga och svåra att acceptera eller sätta ord på.

Upplever du att de vardagliga samtalen med arbetskamraterna och vännerna plötsligt känns ytliga? Som att ni inte längre är på samma våglängd? I den här filmen tar vi upp hur kontakten med andra kan förändras i samband med att någon är svårt sjuk.

Många av oss är inte vana vid att vara i behov av hjälp och att be om hjälp bär emot för de allra flesta.

Att vara närstående till någon som är svårt sjuk kan innebära att mycket hänger på att du ska orka. Den som är sjuk kanske inte längre kan bidra i det vardagliga hushållsarbetet med matlagning, städning, tvätt och inköp. Om det finns hemmaboende barn kan det vara du som närstående som hjälper med aktiviteter och skolarbete. […]

Som närstående kanske du funderar på om du skall fortsätta arbeta under sjukdomstiden eller vara hemma för att tillbringa mer tid med den som är sjuk.

Att förbereda sig för tiden som kommer efter att din partner har dött kan kännas både fel och svårt.

När ens partner är svårt sjuk eller har dött kan livet kännas tungt och mörkt, men det kan ändå komma stunder då man är glad eller tycker något är roligt.

När du lever med en partner som är svårt sjuk går mycket av din tid och tankeverksamhet till att ta hand om och vara tillsammansmed din partner.

Som närstående behöver du hitta tid för vila och återhämtning. Samtidigt kan det vara svårt att prioritera sig själv. Om du har svårt att ta dig tid, försök ändå finna korta stunder och sådant som kan ge dig kraft.

Vid sjukdom är det vanligt att den person som är sjuk magrar/minskar i vikt. Viktnedgång kan påverka olika funktioner i kroppen som blodtrycksreglering, att hjärtat slår snabbare, att man lättare blir förstoppad, illamående eller känner sig yr.

I samband med svår sjukdom är det vanligt med nedsatt aptit och matlust. Det kan yttra sig i form av obehag och illamående av dofter eller när man ser en tallrik med mat framför sig.

Forskning visar att kännedom om symtom, vilka mediciner som ges och vilka stödinsatser som erbjuds för din partner kan vara ett sätt att skapa trygghet. Samtidigt kan även din kunskap om det som händer vara till hjälp både för dig och din partner. Idag finns möjlighet att lindra eller avhjälpa så gott som alla symtom […]

Kanske känns det som att din partner är ömtålig och det är svårt att se hur du som närstående ska kunna hjälpa. Rädsla att det ska göra ont då du hjälper eller att andra symtom kan förvärras är vanligt.

Den som är svårt sjuk kan känna en trötthet som är omöjlig att vila eller sova bort. Hur den yttrar sig varierar från person till person.

För er båda kan din partners sviktande allmäntillstånd medföra att era roller förändras.

Din partner kanske har många olika mediciner som ska tas under dagen för att minimera besvärande symtom. Oro att göra fel kring medicinerna är vanligt. Det kan kännas bra att vetavad de olika medicinerna gör för nytta och vilka som är de vanligaste biverkningarna.

När någon blir svårt sjuk kan det som tidigare varit naturligt och enkelt bli svårt och jobbigt. Att prata om vissa saker kan plötsligt kännas omöjligt även om ni har en nära relation och tidigare kunnat prata om allt. Samtalet med den som är svårt sjuk är en viktig del i bearbetningen, inte bara för […]

Genom att förbereda sig på vad som ska hända har vi möjlighet att hantera även svåra händelser bättre.

Saknaden och sorgen är kärlekens baksida. När din partner har dött kan det vara svårt att se att livet kan ljusna igen.

Då döden närmar sig kan det vara så att behandling mot sjukdomen ger mer biverkningar än nytta. Risken att livet förkortas kan bli större än chansen att det förlängs.

Fortsatt behandling mot sjukdom kan ibland ge biverkningar som överskuggar den möjliga nyttan. I denna film berörs situationen då den person som är sjuk valt att avsluta aktiv cancerbehandling.

Hur är det när någon dör? Inte ovanligt är en rädsla för smärta eller andra symtom som inte lindras. Vid svår sjukdom kommer döden vanligen smygande. Kropp och själ förbereder sig successivt. Den som är sjuk får mindre intresse av sociala kontakter, pratar mindre, vilar mer, äter och dricker allt mindre. Sömnen varvas med dåsighet […]

En begravning eller minnesceremoni för att ta avsked kan fylla en viktig funktion i bearbetning av vad som skett för efterlevande.