Smärta är ett symtom som många förknippar med döden. ”Jag är inte rädd för döden, men jag är rädd för att ha ont ” är en inte ovanlig tanke både hos den som är sjuk och för närstående. Smärta inrymmer flera perspektiv- det kan vara rent fysisk smärta från skelett, nerver eller andra vävnader, men också existentiell smärta som handlar om att livet närmar sig sitt slut. Smärta inför det man kommer att gå miste om – kanske nästa sommar, se barnen växa upp, få bli gammal, att lämna sina nära, kanske funderingar på hur livet blev?

Smärta är vanligt vid svår sjukdom och det finns många olika behandlingsmöjligheter. För att veta vilken behandling som fungerar bäst vill vårdteamet försöka reda ut vilken slags smärta det rör sig om. 

Ledtrådar i denna bedömning är hur smärtan ter sig, var det gör ont, om smärtan varierar över tid – smärtans karaktär; molande, dov, ständig eller kommer den då och då, huggande, knivskarp, brännande? Finns det något som ökar eller mildrar smärtan?

Ofta ställs frågan om att uppskatta smärtan emellan 0-10 där 10 är absolut värsta tänkbara smärta. För många känns det svårt att sätta en siffra, men det kan vara ett bra sätt att utvärdera hur smärtlindringen sedan fungerar. 

Kontinuerlig smärta bör helst förebyggas med regelbunden medicinering. 

Då undviker man alltför kraftiga toppar i smärtan. ”Smärta föder smärta”- vid smärta tillkommer ofta muskelspänningar med sämre blodgenomströmning, slaggprodukter ansamlas vilket leder till en negativ spiral och ökad smärtan. Man blir trött av att ha ont, det tar mycket kraft och det finns alltid hjälp som lindrar.

Olika typer av läkemedel och några vanliga biverkningar:
Paracetamol (tex Alvedon/Panodil) är en vanlig grund i smärtlindringen och minskar smärta och feber. Paracetamol har få biverkningar men skadar levern vid för höga doser.

NSAID (Non Steroidal Anti Inflammatoric Drugs) är läkemedel som motverkar inflammation, exempelvis Ibumetin, Ipren, Voltaren, Naproxen. Dessa preparat hjälper ofta när smärtan är orsakad av inflammation. Vid smärta från skelettet, exempelvis vid cancermetastaser, så finns ofta inslag av inflammation. Nämnda läkemedel har en maxdos – kroppen tar skada om man tar för många tabletter per dygn. NSAID kan även ge magkatarr/magsår och påverka njurarna negativt. Ofta ges magskyddande medicin som tillägg. (tex omeprazol/esomeprazol) 

Morfin eller oxikodon är starkare smärtlindrande läkemedel ur gruppen ”opioider” som kommer från Vallmoblommans frö. Opioider har använts mot smärta sedan urminnes tider. 

Då man börjar medicinera med opioider kan upplägget se olika ut. Antingen tar man en tablett var fjärde till var sjätte timme, samt vid behov. När man sen vet vilken dos som behövs för att lindra ändrar man till långtidsverkande opioider (Dolcontin eller OxyContin) som tas morgon och kväll, i enstaka fall tre gånger per dygn. Allt vanligare är att man börjar med en låg dos långtidsverkande från början. 

En viktig fördel med opioidinnehållande läkemedel är att det inte finns någon maxdos. Man kan ta den dos som behövs för att lindra smärtan. Som vid all smärtlindring är det viktigt att man utvärderar att insatt läkemedel hjälper mot den typ av smärta som man har. 

Första veckan eller veckorna då man börjar med opioider är det vanligt med illamående. Därför bör man ta läkemedel i förebyggande syfte mot illamående, tex postafen, alternativt primperan. Risken för illamående minskar över den närmaste tiden och man kan då sluta med illamåendemedicinen. 

Opioider hämmar rörligheten i tarmen och kan ge förstoppning. Därför ska man ta medel för att hålla igång tarmen. Denna biverkan klingar inte av över tid och ger både smärta och illamående om den inte behandlas. Det är därför mycket viktigt att ni berättar för vårdpersonalen om den som är sjuk blir förstoppad. Om inget annat hjälper så finns kombinationsläkemedel mot smärta som innehåller morfin samt medel vilka häver opioid effekten på tarmen.

Ett alternativ till tabletter är plåster på huden (ex Fentanyl/Durogesic). Deras effekt håller i 3 dygn och de byts därefter. Metadon är ett annat opioidinnehållande läkemedel som vid behov kan ges i injektionsform, en spruta i hud, muskel eller direkt i blodet. Via pump kan kontinuerlig smärtlindring ges som med spruta. Man får då en mycket tunn kort plastslang in i huden kopplat med en pump som ger en viss dos smärtlindring dygnet runt. Vid smärtgenombrott kan man själv trycka på pumpen för att få en extra dos.

Vissa ger uttryck för oro att ta opioider, av rädsla för att bli beroende. Beroende är dock sällsynt då smärta är grunden till att man tar morfinlika läkemedel. Däremot kan det kännas bättre i kroppen med nedtrappning över några dagar om man slutar med läkemedlet. Precis som om man vanligtvis dricker mycket kaffe och avstår kaffe en dag är det vanligt att få huvudvärk, känna olust och obehag i kroppen. 

En annan föreställning är att smärtlindring med opioider innebär att döden närmar sig. Det finns många människor som regelbundet tar opioidinnehållande läkemedel över många, många år med god effekt mot smärta och med bra livskvalitet som följd. 

Blir man trött av opioider? Hos vissa förekommer en ökad trötthet då man börjar med opioidinnehållande smärtlindring. Om man haft smärta en längre tid och får en bra smärtlindring brukar en uttalad trötthet komma. Ofta har man ett uppdämt sömnbehov som förklarar detta. 

Vid nervsmärta, även kallad ”neuropatisk smärta”, behövs oftast andra typer av läkemedel för att nå smärtlindring. Smärtan kan kännas brännande, skärande, blixtrande, utstrålande. Läkemedel som används vid epilepsi eller vid depression är de som hjälper bäst mot denna typ av smärta. Exempel är Gabapentin, Amitryptilin och Pregabalin. 

Kortison används ofta vid smärta. Det har avsvällande och inflammationsdämpande effekt. Kortison är ofta uppiggande och ökar aptiten vilket kan vara positivt, men vissa blir obehagligt uppvarvade, får sömnsvårigheter och det medför risk för magkatarr eller magsår.

Cytostatika (cellgifter) kan ha smärtlindrande effekt genom att dämpa inflammation och hämma tillväxt av cancer. Likaså är strålbehandling ofta effektivt vid cancerorsakad smärta. Strålbehandling ges vanligen vid mellan en till fyra behandlingar i smärtlindrande syfte.

Via fysioterapeut kan man få prova TNS, transkutan nervstimulering eller akupunktur/akupressur som kan lindra smärta hos vissa människor.

Vad kan jag som närstående göra/tänka på? 

Notera gärna när smärtan uppkommer, finns det något som minskar eller ökar smärtan? Om personen som är sjuk tar något läkemedel mot smärta, notera vilken dos och om det hjälper. Försök också notera hur smärtan känns- molande, konstant, huggande, intervall? Då är det enklare att hitta rätt behandling.

• Tag kontakt med vårdteamet för hjälp vid smärta. Förekommer smärta dagligen så bör den förebyggas med regelbunden medicinering, helst långtidsverkande i kombination med korttidsverkande att ta vid behov.
• Hjälp den sjuke att ta vid-behovs medicin om smärtan kommer och dokumentera vad och effekt av smärtlindringen.
• Då morfin/morfinlik behandling inleds, tag medicin förebyggande mot illamående
• Kom ihåg att många opioidinnehållande läkemedel medför trög mage och att förebyggande medel, som Cilaxoral, Movicol, ibland båda, behövs för att undvika förstoppning. 
• Tekniska hjälpmedel som rullstol, höj- och sänkbar säng samt rätt teknik vid förflyttning kan underlätta och bidra till minskad smärtupplevelse. Fråga arbetsterapeut och fysioterapeut om råd.