Illamående är ett av de absolut vanligaste symtomen vid svår sjukdom och kanske det symtom som påverkar livskvalitet och välbefinnande allra mest, eftersom det ofta genomsyrar både dag och natt samt påverkar den sociala samvaron bland annat genom svårighet att äta.

Orsakerna till illamående är många och upplevelsen av illamående är en komplex process. Vanliga orsaker till illamående är behandling med cellgifter eller strålbehandling. Infektioner, svamp i munnen, magkatarr eller obalans i saltnivåer i blodet kan göra att vi mår illa. Illamående kan även orsakas av vätska i buken, och om lever – eller njurar har sviktande funktion. Ibland är balanssinnet inblandat. Stark smärta, obehagliga upplevelser och oro är kan även orsaka illamående. Vissa läkemedel, tex de som ges mot smärta kan orsaka illamående i början av behandlingen men detta är övergående.

Vid svår sjukdom är det vanligt med viktnedgång och om kroppsvikten har minskat mycket påverkas olika automatiska funktioner i kroppen som tex blodtrycksreglering och rörlighet i mag-tarmkanalen. Man kan känna att man lättare blir yr eller får blodtrycksfall när man ställer sig upp snabbt, vilket man kanske inte känt tidigare i livet.
Rörligheten i mag-tarmkanalen minskar, vilket kan göra att man blir trög i magen men också att mat och vätska från magsäcken töms långsammare till tarmsystemet. Detta kan bidra till illamående och att man känner sig mätt längre och inte orkar äta lika mycket.

Vad kan jag som närstående tänka på?

Det är bra att försöka reda ut varför illamåendet finns. Att veta när den sjuke mår illa, om han eller hon kräks och i så fall hur kräkningen ser ut, om han eller hon har några andra symtom samtidigt och om finns något som lindrar eller förvärrar besvären? Allt detta kan vara ledtrådar till orsaken till illamåendet.
En viktig del är också att se över vilka läkemedel den sjuke tar eftersom det är vanligt att just läkemedel ger illamående.

Se över matintag över dagen. Det är ofta bättre att äta flera små mål om dagen än få och stora. Ofta känns det mer tilltalande att äta små portioner serverade på små tallrikar, men det är personligt vad som frestar mest och det skiljer sig hur man vill ha det. Varm mat, stark matdoft och stekos kan framkalla illamående och kall mat är vanligen lättare att fördra. Liksom kokt mat istället för stekt. Många är hjälpta av lite extra salt på maten. Att vädra ur rummet och skölja munnen eller borsta tänderna innan måltid kan underlätta att äta trots illamående.

Det finns många olika sorters effektiva läkemedel mot illamående, både som tablett, spruta (injektion) och i plåsterform.
För en del kan också akupunktur eller akupressur hjälpa och för andra fungerar åksjukearmband som sätts runt handleden, dessa finns att köpa på Apotek. Att ha svalt i sovrummet, suga på en isbit, saltlakrits och ingefära kan lindra, liksom massage eller avspänning.